Vidare mot fasadrenovering i Stockholm

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på reddit
Dela på pinterest

Då var det dags igen. Jag har, som utlovat, tänkt att jag ska fokusera på historien om när jag började arbeta med fasadrenovering i Stockholm. Detta har jag nu gjort i ett par inlägg redan och det tycks bli några fler. Min plan var att hinna summera allt kring Stockholm och fasadrenovering i ett inlägg men det verkar inte gå. På tre inlägg har jag bara tagit mig fram genom de 36 första timmarna när jag flyttade. Jag fortsätter så får vi se var vi landar.

Sist berättade jag om dagen då jag flyttade till Stockholm, dagen innan jag började med fasadrenovering. Jag hade fått sova hos min vän, hon som jag skulle bli kollega med. Det var spänt, detta trots att vi delade på en flaska rödvin. Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig om morgondagen. Då menar jag morgondagen både som i dagen efter och livet som följde. Jag hade aldrig arbetat med fasadrenovering förut, och knappt varit i Stockholm.

Jag sov inte mycket på soffan den natten. Ändå vaknade jag någorlunda utvilad dagen efter. Det kändes fint. Vi åt frukost ihop, jag räknade (i huvudet) ner timmarna till när jag skulle börja med fasadrenovering i Stockholm. Något jag väntat på under ett par månader. Jobbet hade verkligen fallit ner i knät på mig när jag sprang in i min vän när hon var på besök ”hemma”. Nu var jag här. Slumpen hade fört mig till Stockholm och till fasadrenovering – ett yrke jag aldrig tänkt att jag skulle vara verksam inom förut.

Där och då, med en skogaholmsskiva i munnen, insåg jag att jag inte hade googlat vad det gick ut på. Eller ja, jag förstod ju förstås vad slutmålet med fasadrenovering i Stockholm var. Det var att renovera fasaden. Jag visste dock inte hur själva jobbet skulle gå till. Vad skulle jag göra? Vad skulle de andra göra? Vad hände om man gjorde fel? Som tur var skulle risker för det senare reduceras genom att jag skulle genomgå utbildning innan jag faktiskt började arbeta.

Vi klädde på oss ytterkläderna och gick ut på Södermalm där hon bodde. Hon ledsagade mig genom de folkfyllda gatorna och mot tunnelbanan. Vi skulle till ett område i Stockholms ytterkant för att jobba med fasadrenovering. Jag kände mig exalterad.