I left pretty abruptly last time we talked. I’m sorry about that. I just didn’t have more time at the moment and I feel like I had said what I wanted to have said. Anyways, looking back at it, I feel like there are more things to say on the matter. As this is my blog, I choose what I

Nu kör vi igen. Jag lämnade er ganska abrupt senast. Det var nämligen mina barn som behövde mig. När plikten kallar måste barn gå föra blogg. Det är nog alla införstådda med vid det här laget. Nåväl, jag pratade sist om några av de kunder i Stockholm som jag arbetar med hemstäd hos. Detta verkar ha uppskattats eftersom många av

Förra sommaren gick jag ur min comfort zone. Jag menar verkligen att jag gjorde detta bokstavligt talat. Syftet var verkligen att lämna den trygga vardagen bakom mig och att anamma något annat. Ett annat sätt att leva helt enkelt. Det var inte helt lätt att besluta sig hur detta skulle ske i praktiken. Många veckor av tänkande föregick vad som

Nu kommer den länge utlovade men föga efterfrågade uppdateringen av min situation. Ni som följer mig regelbundet vet vad jag snackar om. Ni andra har nog svårare att hänga med, så här får ni en kortare genomgång av läget: Jag flyttade till Stockholm för att börja arbeta med fasadrenovering för 4 månader sedan. Sedan dess har jag inte talat så

Jag gör aldrig tema-poster. Men nu tänkte jag bryta det mönster jag hållit fast vid sedan jag startade bloggen. Det började med att jag följde bloggare som gjorde sådär ibland. Ni vet, man skriver ett inlägg om en banan. Sedan måste varje inlägg handla om banan igen. Ett inlägg om energivärdet. Ett inlägg om ”den estetiska utformningen” som någon pretentiös

Man måste tillåta sig att bli en smula nostalgisk ibland. Även om det mesta av ens fokus förstås bör riktas framåt måste man kunna se bakåt också. Det är jag övertygad om att man gynnas av i det långa loppet. Som ni kanske förstås så är det dags för mig att vara nostalgisk idag. Jag kommer att skriva lite om